klarar inte av detta. att jag alltid ska vara den som saknar,vill mest. att jag vill vara i hans närhet varenda sekund medan han nöjer sig med någon gång varannan dag eller så. jag klarar inte av denna tvåsamhet. för när man då väl är själv så blir ensamheten alltid värre, mer påträngande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar