you have never lived because you have never died.

i snart fem månader har han varit min & vi har varit vänner i sexton år, ändå har jag inte ens en hand full med bilder på oss två tillsammans. jag tror att vartenda förhållande tär så extremt mycket på en & gör en fullständigt livrädd för kärleken. jag vet hur det känns när man sitter framför datorn & gråter tills hjärtat gör ont för man tittar på alla sparade bilder på kärlek som blivit förstörd. hur man så ofta försökte trycka på radera-knappen, men man kunde bara inte. jag stänger ute, vågar inte längre släppa in. så rädd för att bli sårad att jag undviker allt som kan relatera till kärlek. vågar inte ta in hans komplimanger, vågar inte riktigt spara på våra minnen, vågar inte ta en sådan där fin bild på oss som jag liks kommer sitta & gråta framför om ett tag. visst, det kanske är vi för alltid - men chansen är lika stor att det inte blir så. kärlek, du gör ont som fan.