han frågar mig om mina ärr, utan avskräck. han frågar rakt ut & vill verkligen veta när, hur & varför jag har placerat så många ärr på min kropp. han kan inte förstå hur en sådan "underbar människa" kan göra något sådant mot sig själv. jag berättar allt, exakt allt han vill veta utan att skämmas. det känns som att jag berätta alla mina hemligheter för honom. jag vet inte om det är bra eller om det bara gör mig mer sårbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar