kan inte vara ensam längre. paniken & rädslan kommer krypande direkt han pussar mig hejdå & stänger dörren. ibland faller jag ihop & gråter, ibland kniper jag ihop händerna, sätter på en film & försöker glömma. JUST DET HÄR var det jag var rädd så för. att jag skulle bli allt för beroende av honom att all tid utom honom skulle kännas meningslöst. jag låter all min lycka bero på honom så det kommer bara bli ett tomt svart hål kvar när han försvinner.
"don't let your happiness depend on something you may lose"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar