you have never lived because you have never died.

ett halvår idag. så länge har jag varit utan honom. så länge har jag försökt att överleva utan honom & så länge har jag saknat honom.

det känns som att det var igår jag stod på hans grusgång med tårar som inte kunde sluta rinna. hur han bara helt plötsligt inte var min längre, inte ville ha mig. hur han kramade om mig & hans vita tröja blev blöt av salta tårar. hur jag försökte ta mig hem men benen bar mig inte. men samtidigt känns det som en evighet sedan jag fick dom där fina smsen honom, vaknade upp på mornarna med honom & värmde mina händer på hans mage. en evighet sedan jag stod på tå för att nå upp till hans mun eller en evighet sedan jag fick se in i hans bruna ögon & möta blicken som verkligen sa att han gillade mig.

ett halvår & jag sitter just nu med en mage som värker av saknad & ögon som svider. 
ett halvår & han har glömt mig för länge sedan.